Allt ljus på staden – idag släpps Cinematekets program

Cineastisk sightseeing, finbesök av Leos Carax och Gothams väktare på 70 mm. Allt detta och mycket mer ryms i Cinematekets höstprogram där staden står i centrum. Idag släpps biljetterna.

– Alla älskar att hata staden, ändå kan vi inte sluta dras till den. Ingen film har fångat storstadens mörka skönhet mer inflytelserikt än Blade Runner. Därför är det den självklara öppningsfilmen i höst, säger Tora Berg, curator på Cinemateket.

Höstprogrammet invigs den 21 augusti kl. 18.00 i Filmhuset med den sällan visade originalversionen av Ridley Scotts stilbildande cyberpunkklassiker från 1982. Därefter samtalar Olga Ruin, filmkritiker och chefredaktör för FLM, med curators från Cinemateket om höstens tema: Stadens ljus – Neondrömmar och återvändsgränder.

– Temat rör sig mellan världens städer, från Hongkong och Teheran till New York, Paris och Stockholm. Ja, till och med till påhittade Metropolis. Att dessutom få välkomna den cineastiska romantikern Leos Carax till Cinemateket känns perfekt i ett program som handlar om staden som både drömmaskin och samhällsspegel, fortsätter Tora Berg.

Efter Holy Motors (2012), som visas torsdag den 10 september, samtalar Carax med kritikern och forskaren Kim West. Filmen ingår i en retrospektiv som rymmer alla regissörens långfilmer.

Följande serier ingår i höstens tematiska program:

• Leos Carax – Kärlekens kartografi
• Spike Lee – Rapport från betongdjungeln
• Maggie Cheung – Storstadssjäl på drift
• Jafar Panahi – Älskade Teheran
• Bodil Ipsen – Bakom Köpenhamns fasader
• Jia Zhangke – Himmelskt rike under ombyggnad
• Straßenfilm – Gatans faror
• Stockholmsbilder – Huvudstaden på film
• Dödlig modernitet – Seriemördarens urbana jaktmark

Dessutom ingår en rad enskilda verk som belyser olika aspekter av temat. Konsekvenserna av stadens moderniserande övermod är ett populärt ämne för dystopier, vilket bland annat märks i höstens öppningsfilm och i Metropolis – såväl i Fritz Langs version från 1927 som i Rintaros animerade från 2001 (båda visas i höst). Spår av Langs vision syns även i Tim Burtons gotiskt nattkyssta Batman (1989), som visas på 70 mm.

Det moderna maskineriet av stål, glas, sten och betong har på vita duken visat sig vara en outsinlig konfliktyta. Se gäng drabba samman i The Warriors – krigarna (1979), monster och människor kollidera i Mothra (1961) och Reptilicus (1961) samt landsbygd ställas mot stad i En farlig kvinna (1933) och Beijing Bicycle (2001).

I vanlig ordning bjuder programmet även på Unga Cinemateket och Forskning om film, därtill ett matigt sidoprogram med fokus på Andrzej Wajda, Jean-Luc Godards filmhistoriska mastodontverk Histoire(s) du cinéma, Judit Elek, Luigi Comencini samt svenska stumfilmsklassiker med nyskriven musik av Kungliga Musikhögskolan.

Höjdpunkter i augusti–september:

•Histoire(s) du cinéma
Jean-Luc Godards magnum opus där han ger sig på att berätta filmens, 1900-talets och sin egen historia i ett och samma verk. Under hösten visas alla åtta avsnitt samt några av de mest centrala filmerna för nya vågen-ikonens resonemang. Onsdag den 2 september visas de första två avsnitten följt av ett samtal.

•Stadshelger
Några väl utvalda städer ägnas egna helger – däribland London, Los Angeles, Köpenhamn, New York och Paris. Först ut är Prag som inleds med Den gyllene staden (1942) den 30 augusti följt av Berlin den 18–19 september som inleds med Spring Lola (1998).

•Andrzej Wajda
I år är det hundra år sedan Andrzej Wajda föddes. Den polska regissörsikonen skildrar sitt lands komplicerade historia, feberdrömmande om ett Polen som kanske aldrig fanns och en frihet som aldrig verkar infinna sig – annat än i konsten. Den 4 september startar serien med mästerverket Aska och diamanter (1958).

Program och biljetter finns på cinemateket.se. Där finns även en introducerande text till temat och en essä av Catharina Gabrielsson, professor i arkitektur och lektor i stadsbyggnad vid KTH Arkitekturskolan.

Se höstprogrammets trailer.

Om Cinemateket:
Cinematekets uppgift är att öka kännedomen och intresset för filmhistorien och för filmen som konstform genom att kuratera Svenska Filminstitutets filmsamlingar, kompletterade med film från andra samlingar och kommersiella aktörer. Cinematekets program belyser delar av filmhistorien och hjälper publiken att hitta samband mellan dessa delar.

Kontakt:
Tora Berg, curator på Cinemateket
tora.berg@filminstitutet.se, 08-665 11 28
Danial Brännström, chef för Cinemateket
danial.brannstrom@filminstitutet.se, 08-665 11 97