2021-03-01 12:30Pressmeddelande

Svensk film måste få ett omställningsstöd och årliga uppräkningar av anslagen

Idag överlämnar Svenska Filminstitutet sitt budgetunderlag för åren 2022–2024 till Kulturdepartementet. I sammanställningen framgår att såväl svensk filmproduktion som Filminstitutet måste få ett omställningsstöd. Många års urholkning av anslag riskerar nu att leda till negativa konsekvenser för alla filmproduktionens aktörer.

Pandemin har påverkat alla filmproduktionens aktörer. Stödnivån för enskilda filmer har inte kunnat ökas de senaste fem åren, trots att produktionskostnaderna ökat stort. Konsekvensen är urholkade filmstöd och budgetar för filmprojekten och sämre kvalitet på sikt. Samtidigt har affärsmodellen, som helt har byggt på biografvisning, under längre tid utmanats och under pandemin totalt havererat. Under överskådlig tid finns inga utsikter för att nuvarande affärsmodell kommer att fungera.

Filmproduktioner med urholkade budgetar gör att svensk filmkultur riskerar att tappa kvalitet, internationell konkurrenskraft och kompetens. Vi riskerar att få färre produktioner i Sverige, både på grund av högt kostnadsläge och bristen på skatterabatter på filminspelningar. Mindre medel för lansering och distribution gör det också svårare att hitta publiken. I det här läget är det vår uppfattning att utan ett omställningsstöd för branschen och därefter årlig uppräkning försätts svensk film på undantag, säger Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet.

Svenska Filminstitutet är den enda nationella organisation som har det samlade ansvaret för film, med ett unikt sammanhållet uppdrag som hjälper oss att bygga, bevara och tillgängliggöra både film och kunskap om film. Trots det har Filminstitutet inte fått någon uppräkning av verksamhetsanslaget sedan 2006, och stödanslaget har inte räknats upp sedan 2013. Filminstitutet yrkar därför i årets budgetunderlag ett omställningsstöd för 2022 och årlig uppräkning av verksamhetsanslaget därefter.

Redan 2019 stod Filminstitutet inför risken att behöva göra drastiska neddragningar på grund av bristen på årlig uppräkning. Särskilda omständigheter gjorde att vi fick projektanslag för de tre senaste åren som gjorde att vi kunde undvika det. Men nu är det skarpt läge. 2020 har präglats av pandemin och oerhört tuffa ekonomiska följdeffekter för hela branschen. Dessutom har redan pågående globala trender snabbats på, och ändrade publikvanor utmanar hela spelplanen och filmens förutsättningar i Sverige. Filminstitutets roll är unik på den här spelplanen. Vi behövs som filmens och den rörliga bildens samlande röst, avslutar Anna Serner.

Läs mer här: Svenska Filminstitutets budgetunderlag för åren 2022–2024

Filminstitutets Resultatredovisning 2020
Den 22 februari överlämnade Filminstitutet sin Resultatredovisning för 2020 till Kulturdepartementet. Här sammanfattas verksamheten utifrån de sju filmpolitiska målen. Året präglades av pandemin och dess negativa konsekvenser. Utöver den ordinarie verksamheten fördelade Filminstitutet regeringens extra krismedel till filmbranschen. Sammanlagt tilldelades 425 miljoner kronor i extra medel. Utöver det fördelade Filminstitutet ytterligare 70 miljoner kronor av egna balanserade stödmedel, samt flytt av medel från stöd som pausats.

Filmåret 2020 inledde starkt och hade i många delar kunnat vara ett rekordår om det inte varit för pandemin. Trots de stora utmaningarna under året har svensk film nått framgångar, både internationellt och på hemmaplan. Här är några särskilt intressanta delar av det som presenteras i resultatredovisningen:

* Filminstitutets stöd har de senaste åren gått till en mångfald av filmer, som under 2020 fått genomslag både nationellt och internationellt. Ninja Thybergs Pleasure valdes ut till Cannes-festivalen; Charter av Amanda Kernell hade världspremiär på Sundance Film Festival; Nathan Grossmans Greta i Venedig. Det blev även fina festivalplaceringar för exempelvis Ronnie Sandahls Tigrar (Busan och Rom), Alltid Amber av Lia Hietala och Hannah Reinikainen samt Sune – Best Man av Jon Holmberg (båda i Berlin) medan Min pappa Marianne av Mårten Klingberg visades vid flertalet hbtq-festivaler och låg etta på biotoppen.

* Konsulentstödda långa spelfilmer visade en markant ökning av kvinnor på positionerna manusförfattare och producent och resulterade i en övervikt av kvinnor på samtliga nyckelpositioner.

* Fler av de svenska filmklassiker som digitaliserats av Filminstitutet fanns tillgängliga för strömning och/eller på dvd än året innan.

Läs mer här: Filminstitutets resultatredovisning 2020

För frågor, kontakta:
Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet
anna.serner@filminstitutet.se, 08-665 12 70



Om Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet stärker filmen i alla led. Vi stödjer produktion av ny film samt distribution och visning av värdefull film, bevarar och tillgängliggör det svenska filmarvet och representerar svensk film internationellt. Guldbaggen är Sveriges främsta filmpris och delas sedan 1964 ut av Filminstitutet för framstående insatser inom den svenska filmen. Filminstitutet står även bakom Svensk Filmdatabas, den bästa källan till information om svensk film. Läs mer: filminstitutet.se, svenskfilmdatabas.se, guldbaggen.se

Kontaktpersoner

Martin Frostberg
Kommunikatör / Communications & PR
Martin Frostberg