Nypremiär på bio för 30-årsjubilerande Änglagård

Helena Bergström och Rikard Wolff som Fanny och Zac i Änglagård. Foto © SF Studios

Colin Nutleys älskade och hyllade Änglagård är nu digitaliserad och restaurerad av Filminstitutet. Den 30-årsjubilerande dramakomedin, som blev trefaldigt Guldbaggebelönad och sågs av över en miljon besökare på bio, får nu chansen till nytt liv på biodukar över hela landet och är redo för en ny generation fans.

Änglagård som hade premiär 1992 var Colin Nutleys tredje långfilm, efter hyllade långfilmsdebuten Nionde kompaniet (1987) och publiksuccén Black Jack tre år senare. Filmen utspelar sig i den fiktiva byn Yxared i Västergötland, och satte förlagan Liared i Ulricehamn på den svenska filmkartan.

När enstöringen Erik (Per Oscarsson) som äger godset Änglagård plötsligt dör räknar bygdens starke man, storbonden Axel Flogfält, (Sven Wollter) med att kunna överta egendomen. Men vid Eriks begravning dyker två främlingar oväntat upp på en bullrig Harley Davidson: Eriks okända arvtagare Fanny (Helena Bergström) och hennes färgstarke följeslagare Zac (Rikard Wolff). Fanny tar över huset, och de frifräsiga storstadsbornas till synes dekadenta livsstil vänder upp och ner på livet i den lilla byn. Tidlösa teman som tillhörighet och utanförskap ihop med det rika persongalleriet har bidragit till att Änglagård varit ständigt populär sedan premiären för 30 år sedan.

I den stora ensemblen ser vi många av de skådespelare som Nutley återvände till i kommande filmer: Reine Brynolfsson, Viveka Seldahl, Jan Mybrand, Jakob Eklund och Peter Andersson. Rikard Wolffs rollfigur Zac var en av de första queerfigurerna i en svensk mainstreamfilm – en queerikon som blev folkkär. Två andra rollfigurer som vann folkets hjärta var de två gamla bröderna Gottfrid och Ivar Pettersson, spelade av Ernst Günther och Tord Peterson, som senare belönades med Filmpublicisternas pris för Bästa filmpar.

Skådespelaren Ing-Marie Carlsson har bara ljusa minnen från inspelningen av Änglagård:

– Det var en lång sommar med underbara och spännande människor. Charlie Häckner trollade för oss i gröngräset. Rikard Wolff och jag hade långa, djupa samtal om livet och kärleken. Jag och Jakob Eklund kom överens om att käka Läkerol inför hångelscenerna, båda lika nervösa. En underbar, tillåtande och utmanande stämning i alla spelscener.

Änglagård hyllades av kritikerna och blev en av de största publikframgångarna i svensk filmhistoria. 1,14 miljoner såg filmen på bio, och många miljoner har sett den sedan dess i andra fönster. 1993 belönades den med tre Guldbaggar: Bästa film, Bästa regi (Colin Nutley) och Ernst Günther för Kreativa insatser. Nutley nominerades också för Bästa manus och Helena Bergström för Bästa kvinnliga huvudroll.

Nominerad blev också filmfotografen Jens Fischer, Colin Nutleys mångårige medarbetare. Han berättar om inspelningen av Änglagård, som var minst sagt annorlunda:

– Eftersom vi inte hade tillgång till 35mm kamerautrustning så bestämde Colin och jag att ta risken att filma på Super 16 med min utrustning. Inte ett bioformat alltså, negativet är inte större än en lillfingernagel, och skulle uppblåst till 35mm ge ett skralt resultat. Jag valde att filma på Kodaks allra långsammaste negativfilm och med ett corallfilter för att få lite extra värme i bilderna. Den stora fördelen med Super 16 – eftersom kameran hade lägre vikt – var dock att jag kunde rå mig själv och filma utan hjälp av assistenter. Jag kunde passa på när jag tyckte vädret passade, eller när jag såg något intressant som klipparen Perry Schaffer kunde ha användning av vid redigeringen.

Jens Fischer har också deltagit under delar av restaureringsarbetet på Filminstitutet:

–  Under renoveringen och digitaliseringen har jag med en smula förvåning sett att resultatet hållit en så pass bra nivå, både tekniskt och konstnärligt. Super 16-formatet tillsammans med de långa brännvidder jag använt hjälpte till att ge Änglagård den lekfulla och varma tonen. Resultatet hade inte blivit bättre av högbudget och 35mm. 

Änglagård går från och med nu att hyra för biografvisningar via Filminstitutets biodistribution. Den kommer att visas på Cnema i Norrköping under East Pride 23-29 maj. Där visas också Eva Belings nya dokumentär Fördom och stolthet – en queer filmhistoria som bland annat innehåller intervjuer med Rikard Wolff om rollen som Zac i Änglagård. Se hela programmet här.

SF Studios har även gett ut den nydigitaliserade versionen på bluray och tillgängliggör den nu via en rad olika vod-tjänster.

För press
Om du är intresserad av att skriva om filmen och vill ha screenerlänk och pressbilder, hör av dig till Clara Gustavsson, Tillgängligt filmarv (kontaktuppgifter nedan).

Om Filminstitutets digitaliseringsarbete
Varje år restaurerar och digitaliserar Filminstitutet ett sextiotal titlar för att filmerna åter ska kunna möta sin publik. Bland de filmer som tillgängliggörs på nytt finns tidlösa och tidstypiska berättelser, publiksuccéer och totalsågningar, kanoniserade klassiker och bortglömda verk. I dag kan vi ge nya perspektiv på filmerna och ge dem en dagsaktuell kontext. Läs mer här och se hela listan på digitaliserade filmer här.

Nyhetsbrev
Är du intresserad av vårt nyhetsbrev om vår biodistribution? Anmäl dig här.

För mer info, kontakta
Clara Gustavsson, distributionsansvarig Tillgängligt filmarv: clara.gustavsson@filminstitutet.se, 08-665 11 72