Mai Zetterlings 100-årsjubileum firas över hela världen

Mai Zetterling, Stockholm 1975. Foto: Leif R Jansson / TT

Med maj månad runt hörnet närmar sig även Mai Zetterlings 100-årsdag den 24 maj. Den visionära filmskaparens jubileumsår uppmärksammas just nu runt om i filmvärlden med olika retrospektivserier och visningar på filmfestivaler, cinematek och filminstitut i Sverige såväl som internationellt.

Filminstitutet firar tillsammans med SF Studios och Konstnärsnämnden Mai Zetterlings 100-årsjubileum med en hyllning i Filmhuset 12 maj. Filmer och filmklipp varvas med samtal.  Bland gästerna märks Mai Zetterlings son, Louis Lemkow Zetterling, skådespelerskan Stina Ekblad, regissören Christina Olofson och Mai Zetterling-stipendiaten tillika regissören Niki Lindroth von Bahr som berättar om Mai Zetterlings betydelse för filmkonsten.

Firandet fortsätter på BFI Southbank i London med Passion and All That Goes With It: The Films of Mai Zetterling under hela maj, samt på Vancouver Cinematheque med One Hundred Years of Obsession: The Films of Mai Zetterling (12 juni–1 juli). Ytterligare retrospektiv är bekräftade senare under 2025 på Norsk Filminstitutt i Oslo och Cinémathèque Québécoise i Montréal, och fler planeras runt om i världen.

Enskilda visningar av Zetterlings filmer hålls på ESTE Film Festival i Sibiu (28 maj–1 juni) samt HK Cine Fan i Hongkong (25–26 maj) och har redan ägt rum på International Film Festival Rotterdam.

Mai Zetterling (1925–1994) var en banbrytande svensk skådespelare, regissör och manusförfattare. Hon slog igenom som skådespelare i Alf Sjöbergs Hets (1944) och fortsatte sin karriär både i Sverige och internationellt, med framgångar i både Hollywood och Storbritannien. På 1960-talet debuterade hon som långfilmsregissör med Älskande par (1964), en film som väckte stor internationell uppmärksamhet, inte minst på Cannes Filmfestival. Med filmer såsom Nattlek (1966) och Flickorna (1968), fortsatte hon att utmana samtida normer genom sitt filmskapande och hon hyllades bland annat inom den globala feministiska filmkulturen. Själv var hon dock tydlig med att inte definiera sina filmer som ”kvinnofilm”, utan som hon uttrycker det i intervjufilmen Möte med Mai (Jannike Åhlund och Solveig Nordlund, 1996), strävade hon efter att ”göra mänskliga filmer”. Trots att hon utmanades av en högst mansdominerad bransch fortsatte Zetterling att skapa filmer med en helt egen stil och röst och det blev totalt sex långfilmer samt flertalet kortfilmer och tv-produktioner. Hennes konstnärskap hyllas än idag för sitt mod, sin originalitet och sitt humanistiska perspektiv.

Läs mer om Mai Zetterling och hennes konstnärskap på Nordic Women In Film.

Om du i egenskap av biografägare/biografföreståndare önskar visa filmer av och med Mai Zetterling hittar du mer information om de digitaliserade och bokningsbara titlarna här.