Frågor och svar om fildelningsmisstankarna

Foto: Mark Standley De senaste veckorna har media rapporterat om misstankar om att det ska ha förekommit illegal fildelning inom Svenska Filminstitutets nätverk. Vad är det som har hänt egentligen? Uppdaterad version 2011-09-27 Foto: Mark Standley Vad innebär uppgifterna om att Åsa-Nisse ska ha fildelats inom Filminstitutets nätverk? Uppgifterna kommer från IT-företaget Doubletrace, som vid en granskning av fildelningar upptäckt att SFI:s IP-adress förekommit i en fildelningsaktivitet kring filmen Åsa-Nisse - Wälkom to Knohult under sommaren. Åsa-Nisse ska under en månads tid ha laddats upp från en dator som vid 3-4 procent av tiden haft en IP-adress som tillhör Filminstitutet. Dock är det betydligt fler än Filminstitutets personal som surfar med den IP-adress som företaget Doubletrace har spårat. Filminstitutets nätverk, som är kopplat till den aktuella IP-adressen, används av:- Filminstitutets personal- ett flertal hyresgäster i Filmhuset (t ex Film- och TV-producenterna)- besökare i Filmhusets bibliotek- besökare i någon av Filmhusets biografer- Filmhusets restaurang- allmänhet som använder det öppna trådlösa nätverket i Filmhusets café och foajé Har några bevis som styrker de här uppgifterna lagts fram? Nej, de bevis som sägs finnas har inte lagts fram, trots att de skulle göra det lätt att se om något hänt i Filmhuset och i så fall var. På Filminstitutet vill vi göra allt som står i vår makt för att gå till botten med frågan och ta reda på om något hänt i våra lokaler. Veckan innan händelsen blev offentlig pågick därför ett intensivt arbete där vi bad IT-företaget Doubletrace och produktionsbolaget Strix om att få ta del av uppgifterna som de säger sig ha, för att få en chans att komma vidare och se om det faktiskt har förekommit fildelning här, och i så fall var i Filmhuset. Eftersom vi nekas materialet innebär det att vi inte har kunnat kontrollera om uppgifterna stämmer. Har inte Filminstitutet ett IT-säkerhetssystem som ska förhindra fildelning? Jo, med anledning av vår strikta hållning i piracy-frågan har vi mycket hög säkerhet i vårt IT-system. Det är till exempel sedan länge inte möjligt för våra anställda att installera program på sina datorer. Det program som ska ha använts för att ladda upp Åsa-Nisse är spärrat i Filminstitutets samtliga trådlösa och fasta nätverk, såväl de som används av anställda, hyresgäster som allmänheten. Det innebär i praktiken att ett sådant fildelningsprogram inte går att ansluta till Internet inom våra lokaler. Kan ni se ifall någon skulle ha försökt att fildela med hjälp av ert nätverk? Ja, eventuella försök registreras som händelser i vår brandväggs logg, vilket gör att man kan härleda från vilket nät och vilken dator försöket gjordes. Som exempel kan nämnas att vår brandvägg fredagen den 23 september registrerade att ett av de produktionsbolag som hyr kontor i Filmhuset försökte ladda ner upphovsrättsskyddade filmer, tv-serier och musik från nätet med användning av Filmhusets nätverk, alltså den IP-adress som är aktuell i Åsa-Nisse-fallet. Försöket stoppades av brandväggen. Detta visar att säkerheten i vårt IT-system fungerar, men illustrerar naturligtvis också det faktum att andra än Filminstitutets anställda surfar på den här IP-adressen. Så fort detta försök uppdagades kontaktade Filminstitutet produktionsbolaget i fråga och informerade även Film- och TV-producenterna. Vilka åtgärder har ni på Filminstitutet vidtagit sedan misstankarna om fildelning riktades mot er i slutet av augusti? - Vi har sökt igenom hela vårt system; datorer, servrar, nätverk och loggar, utan resultat. - Vi tillsatte skyndsamt en extern utredning av händelsen och av Filminstitutets rutiner och säkerhetssystem. Den genomförs av Filminstitutets av regeringen utsedda revisorer, PwC. - Kulturdepartementet och Filminstitutets styrelse har informerats. - En öppen och transparent dialog har förts med Filminstitutets anställda, från den dag det blev tydligt att uppgifterna skulle bli offentliga. - Vi har intensifierat dialogen med filmbranschen om anklagelserna och förtroendet för SFI långsiktigt. - Vi uppmuntrade omedelbart de personer som har anledning att misstänka fildelningsbrottet att polisanmäla händelsen, var den än har skett. En polisanmälan inkom kort därefter, den 9 september, från några av filmbranschens nyckelorganisationer. Polisanmälan är inte riktad mot Svenska Filminstitutet utan mot de illegala aktiviteterna. Polisanmälan avser olovlig kopiering och tillgängliggörande av de fyra svenska filmerna Åsa-Nisse - Wälkom to Knohult, Kyss mig, Flickan som lekte med elden och Gränsen. Övergripande kan sägas att Svenska Filminstitutet tog de här uppgifterna på största allvar. Vårt uppdrag är att stärka den svenska filmen och att Filminstitutet skulle förknippas med illegal fildelning är därför en av de allvarligaste anklagelserna man kan rikta mot oss. Det gäller oavsett om den här aktiviteten ska ha förekommit i våra anställdas datorer eller i det nätverk vi tillhandahåller i Filmhusets publika ytor och de lokaler vi hyr ut. Förutom fildelning nämns i polisanmälan också olovlig kopiering av filmer, och även media har rapporterat att detta ska ha skett på Svenska Filminstitutet? Vi har ännu inte fått ta del av några fakta som styrker de uppgifterna. Vår förhoppning är att polisutredningen bringar klarhet i dessa mycket allvarliga anklagelser. En uppgift som framförts är att filmerna skulle ha scannats hos oss, men Filminstitutet har inte ägt någon scanner sedan arkivet i Grängesberg övergick till Kungliga Biblioteket vid senaste årsskiftet. Precis som i landets övriga biografer, filmlabb och i distribution av film har vi rigorösa säkerhetsrutiner i våra arbetssätt. Det är inte ovanligt att filmbolag tillämpar säkerhetsåtgärder som till exempel att förbjuda mobiltelefoner vid förhandsvisningar eller att låta en representant från filmbolaget övervaka filmkopior före, under och efter visning - både i Filmhuset och i landets övriga biografverksamhet. Utöver polisutredningen kommer PwC:s utredning att göra en grundlig genomgång av samtliga rutiner för att alla kunder ska känna sig trygga med att visa sina filmer i Filmhusets biografer. Varför polisanmälde ni inte detta själva? Om vi hade fått ta del av bevismaterial som indikerar att ett fildelningsbrott ägt rum inom vårt nätverk, skulle vi givetvis ha polisanmält händelsen omedelbart. Så är nu inte fallet. Vad gäller det faktum att dessa filmer lagts ut på nätet av någon, har vi från första början ställt oss frågan varför filmbolagen inte polisanmält detta brott, särskilt då man säger sig ha bevis som kan göra att den som laddat upp filmerna kan hittas. När det stod klart för oss att Doubletrace inte tänkte bidra till att lösa fallet genom att presentera de uppgifter de sade sig ha, började vi offentligt uppmana parterna i målet att göra en polisanmälan. Till slut kom en sådan från bl. a. Film- och TV-producenterna. Vad innebär medieuppgifterna om att filmer kan ha "läckt" från "Filminstitutets server"? Det är troligtvis ett försök att beskriva den fildelningsaktivitet som företaget Doubletrace säger sig ha spårat till Filminstitutets nätverk. Filminstitutet äger ingen server som skulle kunna "läcka" film. Filminstitutet är stödgivare till film - vi är varken producent eller distributör, och har därför inte per automatik tillgång till ny, svensk film i våra datorsystem genom en särskild server. Varför informerade ni er personal om misstankarna, skulle inte det kunna försvåra utredningen? Den 25 augusti fick Filminstitutet information om att brandväggens IP-adress skulle ha förekommit i fildelningsaktiviteten, och personalen informerades först nästan en vecka senare, den 31 augusti. Orsaken till att personalinformationen då hölls var att Strix och MTG dagen innan hade berättat att misstankarna var vida spridda i filmbranschen och att de när som helst skulle uppmärksammas i media. I detta läge fanns inget skäl till att inte även vår personal skulle få veta vad som skulle kunna stå i tidningen dagen efter. Det har framkommit synpunkter om att eventuellt bevismaterial på grund av informationen till personalen ska ha kunnat förstöras. Allt material i Filminstitutets IT-system kan dock återskapas tack vare loggar, backup och forensisk teknik. Enligt medieuppgifter ska ni redan för ett år sedan ha fått information om att en film fildelats från Filminstitutets IP-adress? Även i detta fall var det företaget Doubletrace som kom med den här informationen till oss. Den gången avsåg informationen en händelse som skulle ha ägt rum ett år och en vecka tillbaka i tiden. Filminstitutet sparade vid detta tillfälle sina loggar i ett års tid. Därmed gick det inte heller att utreda den händelsen, eller ta reda på om den över huvud taget hade ägt rum. Vi vidtog dock åtgärder för att höja IT-säkerheten ytterligare och sparar numera våra loggar på obestämd tid. Vilken är Svenska Filminstitutets hållning i piracyfrågan generellt? Filminstitutets inställning i piracyfrågan är solklar. Vi accepterar aldrig piracy i något sammanhang. Vår uppgift är att stödja den svenska filmen och upphovspersonernas möjlighet att försörja sig på sina verk. Därför är alla former av illegalt tillgängliggörande av film oförenligt med vår verksamhet och med våra policies. Slutligen, vad är i korthet Filminstitutets uppdrag? Svenska Filminstitutet har den centrala rollen i svensk filmpolitik. Huvuduppdragen är att stödja produktion av ny film, distribution och visning av värdefull film, att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet och att representera svensk film internationellt. Filminstitutet är en stiftelse vars uppdrag och verksamhet regleras genom filmavtalet - en överenskommelse mellan staten och filmbranschen, samt filmpropositionen och det årliga regleringsbrevet från Kulturdepartementet. Verksamheten och de stöd som delas ut finansieras dels av statliga medel, dels av medel från filmbranschen.  För mer information, kontakta Kommunikationsavdelningen Sara Marczak, sara.marczak@sfi.se, 08 - 665 12 58Åsa Garnert, asa.garnert@sfi.se, 08 - 665 12 41Kommentar angående polisanmälanAngående artikel i Aftonbladet