Filminstitutet presenterar ett nytt undervisningspaket om nationella minoriteter

Svenska Filminstitutet presenterar nu ett filmpedagogiskt paket för att underlätta skolans uppdrag att undervisa om de nationella minoriteterna. Filmerna som ingår i paketet visas också i samband med BUFF (Barn- och ungdomsfilmfestivalen) i Malmö 21–27 mars.

År 2000 erkändes judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter i Sverige. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 2010 och stärktes 2019. Den slår bland annat fast att de nationella minoriteterna ska få behålla och utveckla sin kultur, samt att jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli utgör minoritetsspråk som ska skyddas och främjas.

– Filminstitutets filmpedagogiska material för att lyfta frågan och kunskapen om Sveriges fem nationella minoriteter är gediget, välarbetat och mycket användbart för lärare att använda sig av i undervisningen. Som lärare, oavsett förkunskaper, får du mycket information och fakta kring de olika minoriteterna, deras historiska bakgrund samt nutida situation. I materialet ges förslag på lektionsupplägg och diskussionsfrågor som går att anpassa till olika åldrar och årskurser och som lärare med fördel även kan använda inom andra arbetsområden i undervisningen, säger Louise Belenius, SO-lärare på judiska högstadiet på Vasa Real i Stockholm och referensperson i projektet.

De filmer som ingår i Filminstitutets paket för undervisning om de nationella minoriteterna har utöver deras konstnärliga kvaliteter valts utifrån att de i enlighet med skolans läroplan förmedlar kunskaper om minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Bland filmerna som ingår i paket återfinns Amanda Kernells Sameblod från 2017, Åke Sandgrens Kådisbellan (1993) och Nanna Huolmans Kid Svensk (2007).

– Svensk minoritetspolitik genomgår just nu en efterlängtad utveckling. Att öka kunskapen om både språk och kultur berör inte bara minoritetssvenskar utan alla i Sverige, det är vår gemensamma historia. Filminstitutet har under lång tid verkat för filmens plats i skolan. Med filmens hjälp kan vi engagera elever och därmed levandegöra kunskap på ett sätt som kompletterar läroböckerna, säger Filminstitutets vd Anna Serner.

Materialet är framtaget i samråd med pedagoger med både majoritets- och minoritetssvensk bakgrund, personer med bakgrund i och verksamma inom kulturprojekt kopplade till alla fem nationella minoriteter, samt regeringens särskilde utredare av den nationella minoritetspolitiken, Lennart Rohdin. Huvudredaktör för materialet är filmvetaren Jonathan Rozenkrantz.

Det filmpedagogiska paketet hittar ni här.
 

Tider för visningar på BUFF i Malmö 24-26 mars:

• Kådisbellan (Åke Sandgren, 1993). Minoritet: judar.
  Självbiografisk dramakomedi om en judisk pojkes tuffa uppväxt i 1920-talets Stockholm.
  Visas 26 mars klockan 12:15 på Filmstaden 2.
   
• Taikon (Gellert Tamas och Lawen Mohtadi, 2015). Minoritet: romer.
  Dokumentär om författaren och romska medborgarrättskämpen Katarina Taikon.
  Visas 26 mars klockan 10 på Panora 3.
   
• Sameblod (Amanda Kernell, 2017). Minoritet: samer.
  Drama om samiska Elle Marja som växer upp i rasbiologins tidevarv i 1930-talets Sverige.
  Visas 25 mars klockan 09:30 på Panora 3
   
• Kid Svensk (Nanna Huolman, 2007). Minoritet: sverigefinnar.
  Dramakomedi om 12-åriga Kid som brottas med sin sverigefinska bakgrund när hon reser med sin mamma från Sverige till Finland.
  Visas 25 mars klockan 12:15 på Spegeln A.
   
• Turpa kiinni minun haters (Jon Blåhed, 2019). Minoritet: tornedalingar.
  Kortfilm om 22-åriga Maja som återvänder till Tornedalen efter ett dödsfall i familjen.
  Visas 24 mars klockan 09:15 på Panora 3.

Läs mer om Filminstitutets arbete kring nationella minoriteter: www.filminstitutet.se/nationella-minoriteter

Hela programmet för BUFF, som pågår 21–27 mars: www.buff.se

För frågor kontakta Fatima Khayari, projektledare på Filminstitutet: 08-665 11 81, fatima.khayari@filminstitutet.se

---

---