Filmåret i siffror 2016

Fotograf/Källa: Omslaget på Filminstitutets rapport Filmåret i siffror visar upp karaktärer från svenska barn- och ungdomsfilmer som hade premiär 2016. 2016 var ett bra år för svensk barn- och ungdomsfilm. Ett stort antal filmer hade premiär, de fick generellt höga betyg hos kritikerna och flera uppmärksammades också internationellt. Filminstitutets rapport Filmåret i siffror 2016 visar att biograferna hade ett riktigt succéår 2016 med en av de högsta besökssiffrorna på 17 år. Trots svenska succér som En man som heter Ove såg färre svenskar svensk film på biograferna under 2016 jämfört med 2015. Rapporten visar däremot att det var fler som såg svensk film på tv i år och att Sverige fortfarande ligger i framkant när det kommer till en jämställd filmbransch. I Filmåret i siffror ges en överblick av läget för svensk film och filmen i Sverige. Rapporten går igenom vilka trender som påverkar filmbranschen just nu, vilka filmer publiken väljer, hur förutsättningarna ser ut för bolagen i branschen och vilka exportmarknader som är viktigast för svensk film. Några nyckeltal från Filmåret i siffror 2016: Sverige utmärker sig även när det kommer till jämställdhet i filmbranschen. 65 procent av alla långa spelfilmer som fick konsulentstöd 2016 av Filminstitutet hade en kvinnlig regissör, vilket gör Sverige världsledande i jämställdhet inom film. Av alla premiärsatta svenska filmer 2016 hade 38% en kvinnlig regissör vilket är mer än dubbelt så mycket jämfört med utländska premiärer där 14% hade en kvinnlig regissör. Det är ett internationellt problem att filmer regisserade av kvinnor ofta har svårt att nå ut på biografmarknaden, trots festivalvisningar och högt betygsindex. Det kan förklaras av faktorer som genre, produktionsbudgetens storlek, lanseringsbudgetens storlek, distributionsstrategier och biografernas programsättning. Biobesöken under 2016 uppgick till nära 17,8 miljoner, vilket är drygt 4 procent fler än 2015 och 9 procent fler än 2014. Årets siffra är den näst högsta under den senaste femårsperioden. Bara 2012 hade biograferna fler besök, drygt 17,9 miljoner. Bortsett från 2012 har det inte varit högre besökssiffror sedan början av 2000-talet. Biobesöken ökade i de flesta europeiska länder 2016. 70 procent av Sveriges befolkning går på bio minst en gång per år. Samtidigt sker över 95 procent av filmtittandet i andra visningsfönster. Utifrån Filminstitutets publikundersökningar beräknas det totala filmtittandet till cirka 90 långfilmer per person och år. Den största skillnaden jämfört med förra året är att tittandet via s-vod (prenumererad video-on-demand) har ökat. Tittandet på film via t-vodtjänster (video-on-demand vid enstaka betalning) har däremot inte ökat på samma sätt som s-vod, utan ligger fortfarande på en låg nivå. En förklaring är att kunskapen om t-vod är begränsad.   Den mest sedda svenska filmen på bio under året var En man som heter Ove. Av de filmer som hade premiär under året lockade Hundraettåringen som smet från notan och försvann, Morran och Tobias – som en skänk från ovan och Bamse och häxans dotter flest biobesökare. Den mest sedda svenska filmen på tv 2016 var Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Totalt lockade svenska långfilmer på tv över 80 miljoner tittare.   Under 2016 såldes svenska långfilmer till över hundra länder, varav USA och Tyskland var de länder som betalade i särklass mest för svensk film. De filmer som såldes för högst belopp var Borg, En man som heter Ove och I Called Him Morgan. Sett till de senaste fem åren är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, En man som heter Ove, Searching for Sugar Man och Turist de svenska filmer som har lockat flest biobesök i utlandet. De viktigaste exportmarknaderna sett till biobesök är Tyskland, Frankrike och USA. Om man istället ser på antalet biografvisade filmer var Nederländerna, Norge och Lettland de viktigaste länderna. Läs rapporten i sin helhet här>> För mer information var god kontakta Filminstitutets enhet för Analys & statistik: Torkel Stål, torkel.stal@filminstitutet.se 08-665 11 40, Sara Karlsson, sara.karlsson@filminstitutet.se 08-665 12 29